Vätternrundan
Starten gick 06.37 för oss, näst sista startgruppen, lite overkligt när man väl var igång och insåg att man skulle cykla 30mil! Som tur var hade vi varandra, vi turades om att dra och låg även bredvid varandra då och då och pratade på om allt möjligt precis som vanligt!
Vi hade även en egen "servicebil"/egna supportrar (Andreas x 2, Milla & Johan) som följde oss längs vägen, jag (Nettan) fick en rejäl svacka efter cirka 10mil och tappade kraften i benen och trodde knappt jag skulle klara det, Jossan drog då och sen kom grabbarna med BigMac och cola till oss och då fick jag tillbaka leendet, färgen i ansiktet och farten i benen igen!
Nettan som vilar i siata depon...ända gången vi stanna till och satte oss ner. Ingen bild på mig där såg ut som ett lik och hade svimningskänslor. Ca två mil kvar till mål.
Sista milen kändes som en evighet, men riktigt härligt med de människor som stod längs med vägen då och hejade, gjorde vågen och var glada, det gav en lite extra energi.
Äntligen i mål, 13h 26min, trötta men väldigt nöjda och glada att detta är avklarat!
Med facit handen så kunde vi ha unvikit att ensamma dra stora klungor med cyklister bitvis, antar att det har med oerfarenhet och ovana att göra, vi skulle ha lagt oss bakom en klunga vi också för att slippa dra själva hela tiden.. men skam den som ger sig! Nu är loppet gjort och vi stöttade och peppade varandra hela vägen!
Vi hade även en egen "servicebil"/egna supportrar (Andreas x 2, Milla & Johan) som följde oss längs vägen, jag (Nettan) fick en rejäl svacka efter cirka 10mil och tappade kraften i benen och trodde knappt jag skulle klara det, Jossan drog då och sen kom grabbarna med BigMac och cola till oss och då fick jag tillbaka leendet, färgen i ansiktet och farten i benen igen!
Nettan som vilar i siata depon...ända gången vi stanna till och satte oss ner. Ingen bild på mig där såg ut som ett lik och hade svimningskänslor. Ca två mil kvar till mål.
Sista milen kändes som en evighet, men riktigt härligt med de människor som stod längs med vägen då och hejade, gjorde vågen och var glada, det gav en lite extra energi.
Äntligen i mål, 13h 26min, trötta men väldigt nöjda och glada att detta är avklarat!
Med facit handen så kunde vi ha unvikit att ensamma dra stora klungor med cyklister bitvis, antar att det har med oerfarenhet och ovana att göra, vi skulle ha lagt oss bakom en klunga vi också för att slippa dra själva hela tiden.. men skam den som ger sig! Nu är loppet gjort och vi stöttade och peppade varandra hela vägen!
Kommentarer
Postat av: Monica Wallin
Men oj vad pigga ni ser ut,jag menar det verkligen!
Trackback
