Hur gick det?
Sommen runt blev inte riktigt som vi tänkt. När vi väl plockat ut nummerlapparna hade vi lite ångest.
Alla hade typ tre flaskor med energi dryck, bananer överallt, och såg ut som proffs.
Nettan och jag skratta åt oss själva, som redan stod och frös och hade en vattenflaska var och ingen vindjacka.
Fy, omotiverade som attan var vi. Det blåste ordenligt och småregna lite ibland.
Joakim som skulle cykla och är ett av "proffsen" sa att vi skulle sluta larva oss och att alla bara såg ut! Cykling är en prylsport sa han!
Vi tog oss i kragen och börja göra oss redo. Jag skulle bara trampa in mina cykelskor för första gången.
Inte så smart, att inte kolla grejerna innan man åker åtta mil till Tranås. Sluta med att när vi försökt få dit skon på pedalen utan lyckats, och tagit hjälp av en man som kunde det här, gav vi upp!
Kasta in grejerna och åkte hem. Med bittra miner och arga på oss själva så bestämde vi att straffet blev 2 mil i Vidingsjö.
Det blev så, och vi skratta åt eländet efter en stund och hur lite för lika vi är.
Nettan klara även sin första chins som är ett mål vi har. Frustrerande tycker jag med när hon har styrkan men försöker på nåt vis att ta sig upp med att inte böja armarna. Men nu gick det!
Dom två milen kändes ovanligt mycket i kroppen och jag blev sjuk till kvällen, låg hela dagen i går och är fortfarande inte bra.
I bland är det bara inte meningen, tur att jag inte cykla 13 mil.
Ni får tänka att det var tur att det strulade nu och inte när ni står på startlinjen till Vätternrundan... Jag vill också klara chins. Tror inte jag klarar en enda... Ni är duktiga ni! Härligt med 20 km. För min del blev det "bara" 14 igår :)
Japp det var tur. Nu är Nettan sjuk med. Chins klar du lätt Ida det är en teknik man ska få till bara. Springer vi i ihop i vidingsjö ska jag visa dig;)
Duktig du är som sprang 14 km frivilligt, vårat var ju ett straff haha kram påre
